Syndabockkämpat, nej.

Alvedontuggande hjälper inte
mot psykisk knävärk, för jag har
krypt på knä i ett år
har inte kunnat stå
på egna ben.

Du glidtacklade mig
bakifrån, det var ingen som skrek

"akta ryggen"

du kom bakom min rygg,
knäckte alla senor, musklerna och lederna.
Smärtan gjorde att jag missade öppna mål,
klara chanser
att avgöra till min fördel.

Missar som knäcker självförtroendet
jag aldrig haft, missar som ger
blyghetens charm med blåa ögon
en hemsk tystnad, inga applåder.

Syndabockstystnad
åt-ingenting-kämpat-tystnad.

Kommentarer
Postat av: Linn

Så mycket känsla i så lite ord.

Jag älskar det.

Du är grymt duktig måste jag säga. :)

2008-07-25 @ 22:25:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0